.

Det är svårt att förklara hur det känns att vara tillsammans med någon som man inte har sett sen natten till den 2:ra December. Hur många dagar är inte det? hur många nätter?  Det är lite som att vara olyckligtkär, hela tiden utan att vilja gå vidare. Man drömmer sig bort, hoppas, vill. Utan resulltat. Det känns som man inte är sig själv längre. som om man lever sitt liv i snooze. Man gör inget vettigt, man bara längtar. Gör vad som helst för att inte tänka, för att allting påminner en. 
Och det spelar ingen roll hur mycket man vill, hoppas och drömmer, varige dag är likadan, lika ensamt. Nu är det bara 13dagar kvar, jag borde vara pirrig och glad som jag var igår. men istället jag är bara arg och ledsen. hatar honom för att han har åkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0